Ulric Långberg är samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag. Han berättar att den generella bilden är att däcken har förbättrats markant under de senaste decennierna.
– För 25–30 år sedan kämpade åkarna betydligt mer med hållbarheten. När däcken regummerades såg man ofta däckexplosioner och söndertrasade skärmar. Det är betydligt mindre av det idag. Kvaliteten har blivit mycket, mycket bättre, säger han.
Enligt honom handlar förbättringarna inte enbart om bättre produkter från däcktillverkarna. Även åkeriernas arbete har utvecklats.
– Medvetenheten är större idag. Dessutom har de stora däckkedjorna blivit mycket bättre på uppföljning och serviceavtal. Förr köpte man ett däck och sedan ett nytt när det gamla var slut. Idag finns en helt annan relation mellan åkeri och däckverkstad.
I många serviceavtal ingår regelbundna kontroller och dokumentation, vilket bidrar till att däcken får större uppmärksamhet i det dagliga arbetet.
Trots bättre däck och säkerhetsteknik upplever många åkare att problemen vintertid har ökat.
– Vi har aldrig haft så bra däck som idag. Vi har aldrig haft så mycket antisladdsystem på lastbilarna – ändå fastnar vi allt mer i vinterväglag. Då måste man fundera på om inte själva vinterväghållningen har försämrats så mycket att den tekniska utvecklingen på däck och motorer inte räcker för att kompensera, säger Ulric.
När det gäller däcktrycksövervakning, TPMS, ser han både möjligheter och utmaningar.
– Ingen är emot däcktrycksövervakning, men tekniken måste fungera. Problemet är att sensorerna inte alltid håller måttet.
Däremot lyfter han fram Central Tire Inflation System (CTIS), där föraren kan justera däcktrycket direkt från hytten, som en teknik med stor potential.
– Systemet är vanligt på skogs- och anläggningsfordon i flera länder i Europa och övriga världen. Du kan sänka trycket när du kör tom och ha rätt tryck när du är lastad. Det förlänger däckens livslängd, förbättrar komforten och ger stora fördelar på lösa underlag.
Att tekniken ännu inte fått bredare genomslag i Sverige beror främst på kostnaden.
– Det kostade 200 000 kronor för 10–15 år sedan och kanske ännu mer idag. Det gör att det blir en lite för stor tröskel för många åkerier.
Däck innebär en betydande utgift för åkerierna och hur man arbetar med nya och regummerade däck varierar beroende på verksamhet.
– Kör man långa sträckor är man ofta mer benägen att använda nya däck eller kanske en första regummering. Lokaldistribution kan använda däck med fler regummeringar. Särskilt på släp finns stora fördelar med regummering. Det vore slöseri att inte göra det eftersom stommarna ofta är fullt användbara. Det är bara sulan som är utsliten.
Vilka andra däckfrågor pratas det mycket om i branschen?
– Elektrifieringen är aktuell. Fordonen blir tyngre och kommer att ställa nya krav på däcken. Idag har vi inte optimala däck för elektrifieringen, framför allt inte på dragbilarna. Där finns fortfarande många frågetecken.
Sveriges Åkeriföretag företräder ungefär hälften av landets åkerier, nästan 5 000 företag. En viktig uppgift är att hjälpa medlemmarna att navigera bland regler, omställning och myndighetskrav.
– Om du inte är medlem måste du själv hålla koll på ny lagstiftning, myndigheter och utvecklingen i branschen. Vi samlar den kunskapen och driver frågor som gör det möjligt att bedriva konkurrenskraftig åkeriverksamhet.
Majoriteten av företagen i branschen är små. Cirka hälften av alla svenska åkerier har bara ett fordon och 85 procent har högst fem bilar. Det avspeglar sig också på däckhanteringen.
– Hårt förenklat kan man säga att den lilla åkaren får åka till däckverkstaden, medan däckverkstaden åker till den stora åkaren. Ju större åkeri, desto mer av däckhanteringen sköts av leverantören, säger Ulric Långberg.
Texten är skriven av Däcksnacks redaktion och hämtad ur Däcksnack nummer 4 2026.