För 1,5 år sedan lanserade SDAB sin Vitbok för hållbarhet, som till stor del grundar sig i idén om att förlänga ett materials livslängd på nya sätt och att därmed minska den belastning på planeten som nyuttag av material medför. Enligt Fredrik Ardefors, vd på SDAB, utgör innehållet i Vitboken basen för däckåtervinning, medan årsrapporten för 2020 är ett sätt att vidareutveckla ämnet.
– Vi måste gå vidare och visa att vi menar allvar med vårt ansvar för miljö, hälsa och hållbarhet. Det finns många infallsvinklar som vi hade kunnat fokusera på i årsrapporten, men påverkan på våra ekosystem menar vi är ett perspektiv och fokus som saknas i hållbarhetsdebatten, som vi måste resonera, diskutera och tala mer om. Vi fördjupade oss alltmer i tanken att allt vi gör bör sättas i perspektivet av hur det påverkar ekosystemen, och där är däckåtervinning inget undantag, säger han.
Hur kommer det sig att ni just det här året väljer att göra en årsrapport om återvunna däck och ekosystem?
– Cirkulär ekonomi är mycket i ropet idag, både i Sverige, i Europa och på andra kontinenter. Men Cirkulär ekonomi är ett medel och inte ett mål i sig självt. Vi tyckte att det var värt att reflektera över vad det är vi skyddar – livet på jorden – och att stanna upp lite just där, säger Jonas Roupé, styrelseledamot i SDAB med lång erfarenhet av cirkulär ekonomi.
Hur har ni gått tillväga för att analysera återvunna däcks påverkan på ekosystemen?
– Som första steg har vi valt att ta utgångspunkt i några av de tillämpningar som använder återvunnet däckmaterial. För att få perspektiv analyserade vi grundligt vilken nytta, vilket behov och vilken funktion däckmaterialet fyller. Därefter tittar vi på hur materialet kan användas för att tillföra de efterfråga nyttorna och vilka alternativ som finns och hur de i sin tur påverkar. Om det finns negativ påverkan så ser man om det finns möjlighet att reducera eller hantera densamma. Men man ska komma ihåg att det handlar om komplexa samband så framför allt vill vi komma igång med ett resonemang och en dialog kring dessa frågor, säger Jonas Roupé.
SDAB förtydligar att de exempel som de lyfter i sin årsrapport är valda för att ge en mer förenklad bild av hur ekosystemen kan fungera och vad som kan hända om något går åt fel håll.
I Vitboken diskuterar ni betydelsen av systemperspektiv i miljöfrågor, är det något som lyfts fram i årsrapportens tema också?
– Det stämmer. Systemperspektiv är vår utgångspunkt, men den här gången har vi försökt att sätta vår verksamhet i ett ännu djupare systemperspektiv än tidigare. Trots att ekosystemen har en självläkande förmåga och klarar mycket, klarar de långt ifrån allt. Redan i frågeställningsfasen bör vi därför formulera och fundera på vad som händer när en enskild del av ett ekosystem påverkas kraftigt negativt eller helt slås ut, säger Fredrik Ardefors.
SDAB förklarar att det här blir tydligt att helhetssyn, och ett ekosystemperspektiv, bör prägla de val vi i samhället gör gällande användning av både nya och återvunna material.
Vad vill ni att läsarna ska ta med sig efter att de tagit del av årsrapporten?
– Även om all mänsklig aktivitet och påverkan inte är negativ, är det tveklöst så att vi behöver ha större förståelse för vår påverkan. Mycket av det vi gör idag behöver göras annorlunda för att inte underminera förutsättningarna för andra livsformer eller för de människor som kommer efter oss. Ibland har vi blivit klokare och anpassat eller vidareutvecklat våra aktiviteter, men inte sällan kan även kompensatoriska insatser få nya konsekvenser, säger Jonas Roupé och fortsätter:
– Det kan upplevas som överfallande mycket att ta sig an området ekosystem och sätta det i perspektiv till sin verksamhet, men vi hoppas att den här årsrapporten leder till en inspiration och lust att ifrågasätta tidigare tankesätt, se vart det leder och jobba vidare därifrån. Det är inte så trivialt, men det är både spännande och viktigt. Utöver återvinningsdata för 2020, och det faktum att däckåtervinning gör skillnad, kanske årsrapporten bidrar till att vi se på till exempel ett träd eller en svamp med nya ögon.
Vad tror och hoppas ni på för reaktioner och utfall av årets årsrapport?
– Nyfikenhet, en impuls att lära sig mer. Kanske lite förundran också. Ju mer vi studerar naturen desto mer förunderlig framstår den, säger Jonas Roupé.
– Vi tror och hoppas att det leder till ett kunskapsbyte, där vi ges möjlighet att fördjupa oss i ekosystemens komplexitet och därmed lättare kan ta beslut om när, var och hur återvunna däck kan nyttjas på bästa sätt, utan att fördärva förutsättningarna för andra livsformer eller för framtida människor. Samtidigt hoppas vi på att i det arbetet sprida kunskap om materialets positiva egenskaper, som leder till en förändrad bild. Vi ska inte glömma att många har åsikter om däckmaterial och då är det framför allt viktigt att man kan diskutera dessa utifrån samma referensramar. Nu ger vi möjlighet till detta, säger Fredrik Ardefors.
Vad händer nu?
– Först kommer Årsrapporten att översättas till engelska. Det finns ett stort internationellt intresse för vårt arbete. Och så tänker vi ta initiativ till seminarier och rundabordssamtal, både om däckåtervinning och om hur andra kan dra nytta av, och vidareutveckla, våra tankar och modeller, säger Fredrik Ardefors.
Fakta om däckåtervinning
Producentansvar innebär att den som placerar däck på marknaden också måste ta ansvar för hur de hanteras när de tjänat ut. Det svenska producentansvaret för däck är det äldsta i världen och tillkom år 1994. Allteftersom har likartade förordningar kommit att omfatta bilar, elektriska och elektroniska produkter, tidningar, wellpapp, kartong, metall, plast och glas, i Sverige och i andra länder. Gemensamt för alla producentansvar är att öka insamlingsgraden och materialåtervinningen och att därmed understödja en cirkulär ekonomi. Producentansvar för däck finns idag i 15 länder i EU samt i ett fåtal länder i andra delar av världen.
Svensk Däckåtervinning AB är däckbranschens svar på förordningen om producentansvar för däck (1994:1236) och de har till uppgift att organisera insamlingen och återvinningen av alla uttjänta däck. Övervakande myndighet är Naturvårdsverket och kommunens miljökontor. Sedan den operativa starten i januari 1995 har varje år mellan 90 och 100 procent av alla uttjänta däck samlats in. De senaste åren har insamlingsgraden överstigit 100 procent. Producentansvaret finansieras genom återvinningsavgifter som importören betalar till systemet, men som sedan oftast tar ut en avgift av distributören och som i sin tur lägger avgiften på konsumenten. Konsumenterna tar sålunda sitt miljöansvar genom att betala en återvinningsavgift vid köp av nya däck.
84 574 ton däck återvanns 2020
Under 2020 återvann Ragn-Sells Däckåtervinning 84 574 ton däck för SDAB:s räkning, vilket är en minskning jämfört med 2019 då 93 010 ton återvanns. Insamlingen under 2020 uppgick till 90 548 ton jämfört med 92 574 ton 2019. Den minskade återvinningen under 2020 beror sålunda dels på att insamlingen minskat och dels på en viss lageruppbyggnad under året. Covid-19 har påverkat i viss mån genom att däckförsäljningen minskat något, med följd att färre uttjänta däck därmed kommit in för insamling på däckverkstäderna. Ragn-Sells Däckåtervinning rapporterar minskade volymer till ren energiutvinning samt till granulat (det senare beroende på att granulatfabriken lagt ner produktionen) och ökade volymer till materialåtervinning, sprängmattor och materialersättning.