Att däck är svarta och runda ”måste ha”-produkter utesluter inte det faktum att de är en del i ett övergripande samhälleligt hållbarhetstänk. Dess påverkan på bland annat bränsleförbrukning, andelen däck- och vägpartiklar och trafiksäkerhet är stor, och med rätt kunskap, processer och innovationer går det att minska inverkan på både planet, plånbok och människor.
– När Svenska däcksäkerhetsrådet startades 2019 vad det meningen att helt fokusera på frågor om däck kopplade till Nollvisionens mål om noll dödade och allvarligt skadade i trafiken. Det är fortfarande centralt i rådets arbete, men vi insåg ganska snart att trafiksäkerhet är en av många viktiga delar i den större hållbarhetsfrågan. Allt hänger ihop och behöver balanseras. Därför engagerar sig rådet också i andra frågor som berör däck och hållbarhet, till exempel rullmotstånd, livslängd, buller och slitagepartiklar, säger Pontus Grönvall, samordnare för Svenska däcksäkerhetsrådet.
I rådet finns representanter från däckbranschen, fordonsbranschen, myndigheter, trafiksäkerhetsaktörer, universitet och högskolor. Samtalen ger en inblick i de olika verksamheterna och bidrar till en bättre samsyn kring däck och hållbarhet. Utifrån de gemensamma samtalen ser aktörerna också vilka frågor som kan tas vidare, var det kan tänkas behöva göras insatser, hur dessa kan tänkas komma att se ut och vem som är bäst lämpad att göra insatserna.
– Man behöver inte tycka likadant för att vara med i rådet, men när vi har samsyn och ser en fråga där vi kan påverka, då försöker vi hitta vägar att göra det. Resultat av rådets arbete hittills är bland annat ökad kunskap om däckhaverier på husvagnar. Flera undersökningar genomförda av aktörer som deltar i rådet har också fått underlag och inspel, säger Pontus.
För att komma snabbare framåt i hållbarhetsarbetet är rådet indelat i ett flertal arbetsgrupper, som ses mellan de större gemensamma kvartalsmötena. Exempel på fokusområden nu är teknik, slitage av däck och väg, året-runt-däck, skärningspunkten mellan säkerhet och hållbarhet, vinterdäck på sommaren samt ålder på däck och däckhaverier. Man hoppas bland annat få bättre insikter kring däck till elbilar, året-runt-däck, om trafiksäkerheten påverkas med vinterdäck på sommaren och eventuella problem med tappade hjul.
– Vi har också en ambition om att titta närmare på hur säkerhetsfrågan förhåller sig till de gröna frågorna. Det är en ganska stor uppgift och vi har insett att ingen har tittat på saken och försökt att beskriva den tidigare på det sätt vi planerar att göra. Vi hoppas kunna identifiera var det finns konflikter och se om och hur vi kan bidra till att hantera dessa, till exempel genom informationsinsatser, säger Pontus.
Rådets arbete bär frukt
I juni 2022 presenterade rådet sin första självständiga rapport ”Enkätundersökning om däckhaverier på husvagn”. Resultatet visade att var sjätte husvagn hade råkat ut för minst ett däckhaveri de senaste tio åren och att över hälften av haverierna var däckexplosioner. Arbetet fick stor spridning och uppmärksammades bland annat i Nyhetsmorgon på TV4.
– Startskottet till rapporten var att vi tillsammans med Bilprovningen upptäckte att andelen anmärkningar på däckskador vid besiktningen var tydligt större på husvagnar jämfört med på personbilar. Undersökningen vi sedan genomförde, där 7 500 husvagnsägare deltog, gav ett tydligt underlag för att rekommendera husvagnsägare att kontrollera däcktrycket oftare, hindra att däcken exponeras för solljus under längre parkerade perioder och att inspektera däcken regelbundet.
En ytterligare undersökning som rådet har gett inspel till är Trafikverkets ”Undersökning av andel vinterdäck på sommaren i Sverige 2020”. Rapporten visar bland annat att cirka sju procent kör med vinterdäck på sommaren och att andelen är högre i södra Sverige. Tidigare undersökningar har visat att nya dubbfria nordiska vinterdäck har 15–20 procent sämre grepp på sommaren jämfört med motsvarande sommardäck. I Trafikverksrapporten redovisas även utdrag från djupstudier av dödsolyckor som skett under en tioårsperiod, med cirka 800 dödsolyckor under perioden maj till september. Vid dessa olyckor hade cirka 17 procent av de inblandade bilarna vinterdäck på minst en position.
– Överrepresentation av vinterdäck på sommaren i olycksstatistik innebär inte automatiskt ökad risk. Exempel på faktorer som kan påverka statistiken är fordons körsträcka och ålder samt förares riskbenägenhet, alkoholanvändning och bältesanvändning. Mer studier behövs och hur det kan genomföras är en av frågorna som diskuteras i rådets arbetsgrupper, säger Pontus.
Under förra vintern och sommaren har en undersökning genomförts kring en fråga som diskuteras flitigt i rådet. Temat är året-runt-däck och undersökningen görs gemensamt av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Folksam, delvis finansierad av Skyltfonden. Mattias Hjort på VTI är med i arbetet.
– Vi har intresserat oss specifikt för året-runt-däckens väggrepp, både under sommar och vinter. Alla däck är kompromisser och ska ett däck klara av att köras året om kan man tänka sig att kompromissen blir ännu större. För att undersöka saken har vi gjort bromstester på is och snö, samt på torr och våt asfalt. Resultatet kommer att presenteras i en rapport framåt vintern, säger han.
Svenska däcksäkerhetsrådet bidrar till att skapa en större samsyn kring däck. En närbesläktad aktivitet är den årliga Däckrazzian, som har genomförts sedan 2004 och är en samverkan mellan Energimyndigheten, NTF, Bilprovningen, VTI och Däckbranschen. Vid däckrazziorna kontrolleras däck i anslutning till Polisens ordinarie trafikkontroller och bilisterna som väljer denna frivilliga service får också råd och tips när det gäller deras däck. Syftet är att öka kunskapen om bland annat mönsterdjupets och lufttryckets betydelse för trafiksäkerheten och miljön, samt om energimärkningen av däck.
Ett stimulerande arbete
Pontus Grönvall har varit i däckbranschen i många år och har främst arbetat med hållbarhetsfrågor och konsumentinformation – alltid ur ett kommersiellt neutralt perspektiv. Rollen som samordnare beskriver han som stimulerande och rolig.
– Det är en så otrolig bredd av kunskap i rådet och det blir alltid intressanta och givande diskussioner. När personer med olika perspektiv får en plattform som Svenska däcksäkerhetsrådet att mötas på kan det verkligen leda till att nya idéer föds och att utvecklingen går framåt. Dessutom är det alltid en trevlig stämning på mötena, avslutar han.