"Det har varit den häftigaste säsongen i mitt liv", säger Mikaela Åhlin-Kottulinsky.

Premiären av Extreme E bjöd på körning på några av världens mest avlägsna platser.

”Jag är så nära min dröm jag kan komma”

Profilen

När Däcksnack träffade Mikaela Åhlin-Kottulinsky för ganska precis ett år sedan hade hon en dröm om att bli Sveriges bästa racerförare. Sedan dess har hon kammat hem både silver i STCC och brons i den allra första upplagan av Extreme E. Här berättar hon om succéåret.

Premiärsäsongen för Extreme E, den första motorsport-tävlingen med eldrivna SUV:ar och den första tävlingen med en kvinna och en man bakom ratten i varje team, lockade storstjärnor som Lewis Hamilton, Nico Rosberg och Jenson Button. Bara några veckor innan tävlingsstart stod det klart att Mikaela Åhlin-Kottulinsky fått en plats i serien och i december körde hon det lopp som knöt ihop säcken och gav henne och hennes JBXE-team åtråvärda bronsmedaljer. 

– Det har varit den häftigaste säsongen i mitt liv. Jag är väldigt nöjd över de pallplatser jag tagit, framför allt eftersom Extreme E och STCC är så pass olika. Med en andraplats i STCC är jag också så nära min dröm om att bli Sveriges bästa racerförare som jag kan komma, säger hon. 

Medan STCC är en typ av banracing körs Extreme E i terräng på några av världens mest avlägsna platser. Ett av syftena med racingserien är att uppmärksamma klimatförändringar. Tävlingsplatserna har därför valts med omsorg som ett sätt att sätta klimatfrågan på agendan. För att öka kunskap och medvetenhet har varje tävling inletts med ett Legacy-program. 

– I Senegal planterade vi en miljon mangroveträd, som tar koldioxid från atmosfären samtidigt som de bidrar till samhället ekonomiska tillväxt. Detta genom att ostron fäster sig vid träden, som sedan plockas och säljs av invånarna och genererar viktiga inkomster för familjerna. Att få bidra till både miljö och ekonomisk hållbarhet för samhället känns stort, säger Mikaela och fortsätter:

– Inför racet på Grönland fick vi besöka en glaciär. Att se dess svarta färg, från bland annat skogsbränder i norra delen av världen, var verkligen förödande. 

För att kunna racea i drabbade delar av världen körs Extreme E med stora SUV:ar på 1,6 ton, utrustade med specialutvecklade däck från Continental. Mikaela var med under utvecklingsstadiet och hjälpte till att forma det som skulle komma att bli däcket CrossContact. 

– Kriterierna var att däcket skulle klara av de mest extrema och utmanande underlagen som ett däck kan tänkas utsättas för. Jag tycker att vi lyckades bra. Däcket har presterat hela säsongen. Vi valde att satsa på robusta sidoväggar med tanke på de krafter som däcken skulle utsättas för, och det beslutet är vi glada över nu sett till hur säsongen och banorna har varit, säger hon. 

Mikaela beskriver däcken som den allra viktigaste bildelen i ett race. Innan varje racestart diskuterar hon, hennes teamkollega och en däckingenjör vilket däcktryck som är optimalt utifrån förutsättningarna och på vilket sätt däcken bör värmas upp. 

– Teknologin i bilen spelar i stort sett ingen roll om man har dåliga däck. Det finns en hel vetenskap bakom däcken och som racingförare blir man automatiskt intresserad. Det kan vara svårt att känna av vad som beror på däcken och vad som beror på annat, men med tiden lär man sig bättre och bättre. 

Vilka moment har du tränat mest på i år för att bli en så bra racerförare som möjligt?

– Jag har övat mycket på att hålla mig lugn och fokuserad även i stressade situationer. Min främsta styrka är att jag kör väldigt jämnt och konstant och sätter jämna varv när jag når det mindsetet. Min mentala coach och min teamcoach har hjälpt mig i det arbetet och påmint mig om att behålla lugnet inför varje racestart. 

Vad tycker du mest om med att vara racerförare och är det samma sak som fick dig att söka dig till sporten från början?

– Jag har alltid tyckt om att tävla, utmana mig själv och se var gränsen går för mig och min talang. När jag var yngre var det de drivkrafterna som fick mig att pusha mig själv i dans- och gymnastiktävlingar. Idag är det samma drivkrafter som håller mig på tårna inom racingen, även om jag behöver ha ett annat fokus och lugn här. 

Vad tycker du är roligast av STCC och Extreme E?

– Det är jättesvårt att svara på. Körmässigt är det lite roligare med sladd, hopp och så vidare i Extreme E. Men i banracing är det små detaljer som gör skillnaden, vilket gör att känslan vid en sådan vinst blir helt otrolig. 

Vad upplever du har varit mest utmanande när du som erfaren STCC-förare nu har tagit dig an Extreme E?

– I STCC har man tillgång till banan sedan tidigare och har kanske till och med kört på den innan. Det finns dessutom film, data och massvis med information som man studera på förhand. Under Extreme E är det helt tvärtom, man har i princip ingen information alls. Man får en banslinga, men själva terrängen vet man ingenting om förrän track walk som sker dagen innan loppet. Så det gäller att analysera den lilla information som finns, utvärdera vad man tror blir mest fördelaktigt under själva track walken och ta sina beslut därifrån. Man behöver memorera varje sväng, sten och grop och tro mig, det är svårt! Men det är de som gör Extreme E så extremt.

– Mest utmanande under själva tävlingsmomenten var helt klart den första deltävlingen, när jag hade som minst kunskap om bilen och dess gränser. Sedan var tävlingen på Sardinien också utmanande, helt klart den tuffaste banan som vi har kört på under säsongen. Imponerande att nämna är alla dessa olika underlag, "rock garden” på Grönland, sedan stora gropar i Sardinien och tuff sand. Normalt sett så har man olika däck för olika underlag men i Extreme E har vi haft ett och samma däck som skall prestera på topp överallt.  

När vi pratade med dig förra året nämnde du ditt engagemang för kvinnor i motorsport, där du bland annat genomför tjejläger tillsammans med Svensk Bilsport. Hur har du engagerat dig 2021 och hur ser planerna ut för 2022? 

– Jag deltog vid ett tjejläger med Svenska Bilsportsförbundet i höstas och har också medverkat vid evenemanget Girls on Track via FIA. Jag tycker det är otroligt viktigt att sådana här evenemang anordnas och uppmärksammas. Det finns så många roller inom motorsport för tjejer att ta sig för. Och kan man se det så kan man vara det. 

Hur ser din plan ut för framtida medverkan i STCC och Extreme E? 

– Just nu är 2022 ett blankt blad för min del. Det är så det brukar vara för de flesta i branschen i början av varje år. Förra året signades jag för Extreme E först i mars, men jag ser fram emot att få se vad året har att erbjuda. 

 

Fakta

Ålder: 29 år

Bor: Göteborg

Intressen: ”Mitt jobb är mitt främsta intresse! Men även att umgås med familj och vänner, träna och ha en fin balans i livet.”

Favoritdäck: ”Behöver man ens fråga det? Continental såklart, haha.”

Dold talang: ”Jag har en ton, i en sång, som jag kan ta extremt bra!”

Annons:
Annons:

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår